Hem Om distansritt
Om distansritt PDF Skriv ut Skicka sidan

 

DistansrittDistansritt är en form av uthållighetstävling till häst, deltagarna ("ekipagen" vilket består av 1ryttare + 1
häst) rider en viss sträcka med planerade pauser där hästarna kontrolleras av vetrinär (vetgate), varje delsträcka kallas för slinga och brukar vara mellan 10-35km. Ju längre sträcka som rids destå fler pauser med vetrinärkontroller är det, mellan pauserna så möter ryttarens medhjälpare (kallas groomar alt. hinknissar) upp och ser till att både häst och ryttare får i sig näring och vätska.
De vanligaste distanserna är: 50km, 80km, 100km, 120km och 160km. Vissa ritter kan även sträcka sig över flera dagar så att ryttarna med sina hästar rider t.ex 2x80km d.v.s 80km första dagen och 80km andra dagen.

 

 

Tävlingsplats:
På bilden nedanför är en påhittad exempeltävlingsplats som visar hur det kan vara anordnat.

Tävlingsplats

 

Vetgate:
Vetgate förekommer innan tävlingen startar, mellan slingorna under tävlingen, efter avslutad tävling och vid
de längsta klasserna även dagen efter tävling.
I vetgaten kontrollerar vetrinärer så att hästarna inte är halta, uttorkade eller skadade på annat sätt, de harVetgate
mandat att kunna sätta stopp för en häst som de inte anser är tillräckligt fräsch för vidare tävling, de är stenhårda på detta och vid minsta misstanke så stoppar de hellre en häst än chansar på att den klarar vidare tävling.
I vetgaten kontrolleras även hästens puls, vilken skall vara under 60 slag/min i klasser 50km (60km?) och under, i övriga klasser gäller 64 slag / min.

Vid vetgaterna under tävling så har ryttaren 20 min på sig att få ner hästens puls till godkännt värde och denna tid räknas in i tävlingstiden. När ryttaren kommer in till intiden (brukar vara en passage där det sitter funktionärer och antecknar tiden) så tas ANKOMST-tiden, därefter har ryttaren som sagt 20 min på sig att få ner hästens puls och klara efterföljande vetrinärbesiktning. När ryttaren går in för att pulsa hästen så tas IN-tiden (den som visar hästen ropar PULS! när h*n går in i vetgaten och då tas tiden), om hästen blir godkänd så är det obligatorisk vila på vanligtvis 30min men det kan även vara längre. Efter vilan så går ekipaget ut genom uttiden där UT-tiden tas.
Tävlingstiden räknas från UT-tiden till IN-tiden, dessutom räknas PULS-tiden fram vilket är IN-tiden -
ANKOMST-tiden.

 

Domare:
På varje distansritt finns domare som skall se till att TR (TävlingsReglemetet) följs, domarna håller främst till
vid tävlingsplatsen men kan även åka ut och observera längs med banan. En domare kan utesluta ett
ekipage vid brott mot TR t.ex om tyglarna används för att driva på hästen.

 

Groomar:
groomstopEkipagets medhjälpare kallas för groomar eller hinknissar, deras primära jobb är att se till så att häst/ryttare får vätska/näring under hela ritten. Groomarna hjälper självklart även till vid vetgaten med saker som kylning/värmning av hästen, ta hand om sadel/träns/benskydd, serva ryttaren med vad denna kan behöva t.ex torra strumpor, mat, visa var toaletten finns osv. man skulle kunna säga att groomarna är lite som en blandning av sekreterare/slav för ryttaren.
Groomarna åker runt med bil och möter upp ekipaget på olika platser utmed banan, det kallas för "groomstop" eller "groomplatser", här ser groomarna till att ekipaget får vätska/näring och eventuellt fixa saker.

 

 

 

Träning:
Hur en häst skall tränas för distansritt finns det lika många svar på som det finns aktiva distansryttare, något
allmänt svar finns egentligen inte. Träningen måste anpassas till individen, några träningsmetoder som kan
användas beroende på hästens status/vilja/mål med träningen är:
-Backträning, kräver en bra backe men är en bra övning för att bygga muskler och träna konditionen
-Pulsträning, kan utföras på många olika sätt men en pulsklocka och givare till den som kan användas under
ritt är en stor hjälp.
-Variation, hästar precis som människor tröttnar på att göra samma sak dag ut och dag in, ha kul med
hästen och gör något annat än bara rid samma slinga, t.ex bygg "hinderbana" på ridvolten bestående av
olika svårigheter som prasslande pressenningar eller skramlande dunkar eller varför inte passa på att ta ett dressyrpass?
-Vila, många glömmer bort vilan som en av de viktigaste komponenterna i träningen, det är under vilan som
föregående träningspass sätter sig, musklerna byggs upp och kompenserar för den senaste belastningen.
-Gå på olika underlag och vänj hästen vid att det inte alltid är en slät, fin stig/väg utan gå över kalhyggen,
genom kärr osv. detta gör att hästen måste lära sig att lyfta på hovarna och med tiden kommer den att bli
mycket säkrare på hoven och bättre på att bedömma underlaget.

Kom ihåg att kondition och muskelmassa kan byggas upp fort men leder,senor och ligament tar mycket längre
tid att stärka vilket innebär att med fel upplagd träning så kan man orsaka stora skador på hästen.

Glöm inte att dokumentera träningspassen, det behöver inte vara en utförlig rapport efter varje pass utan
en vanlig kalender där man antecknar träningspasset t.ex: Lilla rundan + longering. Vid pulsträning är det både kul och
lärorikt att ladda in pulsdatat från pulsklockan i datorn och se hur pulsen har varierat och hur nära maxpulsen
hästen varit under passet.
Bra läsning om man vill lära sig mycket om pulsen hos hästar är publikationen Equine Sport - with feeling and know how
från polar.

Ytterligare bra läsning, som dessutom tar upp LLD(Lång Långsam Distans eller LSD som det heter på engelska) är denna sida
skriven av en galopptränare.

 

Licenser/intyg:
För att få tävla måste du ha:
-Tävlingsboken/Gula Boken
-Grönt kort
-Vaccinationsintyg

För ClearRound och upp till 50km dessutom
-Lokallicens

För 51km och uppåt dessutom
-Junior/seniorlicens
-Häst/ponnylicens

För internationella ritter finns dessutom ytterligare krav.